Har tänkt mig att så smått börja skriva här igen. Börjar med en bild på mig och älskade Yenna i vårsolen!

Är stolt över mig själv, jag har varit modig! I måndags var jag på en träff med spädbarnsfonden, en träff för mammor och pappor som förlorat sina barn inder graviditeten eller spädbarnstiden, det var såååå skönt att träffa andra drabbade, höra att de kände samma känslor som jag, att vi inte är ensamma! Förstår inte att jag inte har gått tidigare, har haft informationen om träffarna ända sedan i våras men har väl kanske inte varit redo förens nu... inte vet jag men nyttigt var det! Känner mig så tacksam att jag fick träffa alla dessa fina mammor och pappor!

Delar med mig av en dikt någon skickade till mig, fick mig att gråta en skvätt.

My mom she told a lot of lies
She never did before.
From now on until she dies,
she'll tell a whole lot more.

Ask my mom how she is
And, because she can't explain
She will tell a little lie,
Because, she can't describe the pain.

Ask my mom how is she,
She'll say "I am alright".
If that's the truth mom,
why is it you cry alone each night?

Ask my mom how she is;
she seems to cope so well.
She didn't have a choice,
you see... nor the strength to yell.

Ask my mom how is she,
"I'm fine, I'm good, I'm coping",
"For God's sake mom!
Just tell the truth" just say your heart is broken!!!

She loved me all my life;
I've loved her all of mine.
But, if you ask her how she is,
she'll lie and say "just fine".

I am in heaven, I cannot hug from here
She'll lie to you, but just don't listen,
Hug her and hold her near.

On the day we meet again,
we'll smile and I'll be bold,
I'll say you lucky to get in here mom...
with all the lies you told!

Puss på er.

Jag går sönder!

Känner att jag har klarat mig ganska bra sista tiden, mått lite bättre, känt mig lite mer stabil. Men så när man minst anar det kommer det som ett slag mot hela kroppen, det värker i hjärtat, vet inte var jag ska ta vägen det gör så ont! SAKNAR min Eskil! SORGen får mig att gå sönder.
Allt jag kan tänka på är att bli gravid igen, att få börja om, men det händer inte, hör jag någon säga, slappna aaav och tänk inte så mycket på det en gång till så blir jag galen! Hur fan ska jag kunna låta bli att tänka på att bli gravid, den tanken är ju det enda som gör livet drägligt att leva.
Idag kom mensen, 1 vecka sen, den är aldrig sen, så jag hade hunnit börja hoppas, det är livsfarligt att börja hoppas, det blir så mycket längre att falla ner i mörkret när man sedan blir besviken!
Blir så arg, ledsen och besviken på mig själv, på min kropp som vägrar bli gravid och som stötte ut min Eskil ur min mage där han hörde hemma. Är så arg och avundsjuk på alla runt omkring som bara ploppar ut friska levande ungar på löpande band och sen gnäller på att de inte får sova på nätterna, jag skulle kunna avså från nattsömn hela livet och jag fick höra min Eskil gråta, andas, leva!
Är så trött på att hela tiden försöka hålla fokus på allt det jag har att vara tacksam för! Trött på alla som tror att sorgen ska gå över, försvinna, bara läkas bort! Trött på alla som ska vara experter och tala om allt vi gör fel, allt vi borde göra för att bli gravida. Dom vet ju minsann att deras grannes kompis mormors syster hon gjorde så och blev gravid direkt sörru! GRRRR!!!
Sorg, saknad, väntan och längtan.

Höst.

Ett positivt inlägg idag, bara lite bilder här hemifrån på senaste pysslet.
Har börjat göra, och har redan gjort alldeles för många, skyltar med vackra ord på som nu hänger lite överallt här hemma, Eskil har fått två i sitt hörn där det varje kväll lyser ett ljus för vår lilla pojke. Har tillverkat ett lapptäcke, som fortfarande är helt utan mottagare... vi väntar och längtar så efter att kunna stoppa om någon med det!
Det var allt för idag. Kram.

Dikt

Fick en helt fantastisk dikt skickad till mig av en av mina vänner på Facebook idag, vet inte vem som skrivit den men den är superfin, här kommer den:

Mamma min mamma, se vad jag kan
Jag går nu och hoppar lite grann
För mina vingar dom bär mej
varthän jag än vill
Flyger dit du är
och följer ditt liv

Fast du inte ser mej
Så är jag alltid där
Någonstans runt om dej
I universums stora sfär
För jag färdas över ängar
Bärs upp av en vind
Tittar till dej och flyger ner
och ger en puss på din kind

Jag samlar dina tårar och
fyller på vår brunn
Vars vatten blir till regn
som landar på din mun
och tränger in i din själ
för att läka de sår
som gör så ont av saknaden
av att du inte får

Du får inte ha mej intill dej
närhelst du än vill
Ge mej allvärldens kramar
vad jag än vill och lite till
För du vill visa din kärlek
ge mej allt så fint
Men mamma, din kärlek
känns från jorden och ända hit

Jag säger stolt till de andra
små änglarna som är här
-Titta! det e min mamma
och hon håller mej så kär
Jag lyser utav stolthet
som blir till stjärnans ljus
Som du ser om natten
när det släcks i varje hus

För jag är den stjärna
som lyser stark och klar
Jag är ljuset inom dej
som alltid stannar kvar...

Hus, hund, sorg och väntan...

Nu är det så där länge sen igen.
Ännu en menstruation gjorde sin förbannade entré igår, den sjunde i ordningen sen Eskil kom, sju evihetslånga månader, vi står som det verkar sist på listan på folk som ska bli gravida och få levande barn, så passa på för fan för alla får turlapp innan oss! Känner hur jag går sönder, tappar bort mig själv, försvinner bit för bit. Känner hur klumpen i magen blir större och större för jag orkar inte gråta längre.
Frågar mig hela tiden vad det är vi gjort för ont för att det skulle bli så här och va fan det är för underbart fantastiskt alla runt omkring oss gjort för att kunna ploppa ut friska, levande barn på löpande band. Eskil kanske var det barn vi fick, den chans vi fick och förlorade! Kanske kände han sig inte välkommen, den var för många som blev ledsna, avundsjuka och besvikna när dom fick höra att vi var gravida. Kanske blir jag inte gravid för att jag väger för mycket, för att jag jobbar natt, för att jag sover dåligt, för att jag tänker för mycket på det, för att jag känner mig stressad, för att, för att, för att det tar aldrig slut!
Får vi äran, lyckan, välsignelsen att någonsin få ett levande litet knyte ska jag njuta av varje minut av gråt, av varje andetag av varje sömnlös natt av allt som andra föräldrar klagar och gnäller över ska jag njuta av, bara mitt barn får leva.

Kom till oss du efterlängtade barn,
stanna hos oss älskade barn.

Vi har blivit hundägare sen sist! Nu bor världens sötaste Yenna här, hon är en duktig och supermysig liten skrutta. Hon hade det så tråkigt igår och lika tråkigt lär det bli idag eftersom Jimmy jobbar och jag är sjuk, men hon verkar tycka det är ganska ok att mysa i soffn också.
Husägare har vi också blivit, vi skrev på kontraktet i söndags, det känns riktigt bra men känns som en evighet tills vi får flytta in 1 maj!!! Känns som det är så mycket vi bara väntar på nu, och som de flesta vet så är inte det något jag är särskilt förtjust i! Men det är ju bra att något går åt rätt håll iaf.


Kramar Anna.

17/7 En sorgens dag

I går var vår lille prins beräknad att komma till oss. Det skulle varit en lyckans dag men det var en sorgens dag, tårarna blev många. Smärtan, sorgen och saknaden är enorm, de sår som jag trott hunnit läka något revs i går upp på nytt, men idag känns det så skönt att ha gårdagen gjord att detta datum passerat.
Hade känts så mycket lättare om vi haft ett nytt litet mirakel på väg men det verkar låta sig dröja, ingen bebbe på gång. Varje månad får vi en grym påminnelse om att Eskil är död, och ett bevis på att det inte heller denna månad flyttat in någon nytt mirakel i min mage.
Att vi någonsin ska få hålla i ett levande litet knyte känns för varje månad bara längre bort, mera ouppnåeligt, börjar tappa tron och hoppet, förlora förtroendet för min kropp.

När man läser min blogg kan man tro att allt bara är skit mest hela tiden men så är det inte, har både bra och dåliga dagar men det blir väl på de tunga dagarna jag har behov av att skriva av mig lite.
Vi har iaf haft semester i två veckor nu, tagit det lugnt, besökt svåger Henriks familjs sommarstuga nära Kappelskär där vi också passade på att ta en dagstur till Åland och varit till sommarstugan i Värmland en sväng, var härligt, två fastrar med familjer där och så kom Tisslan med barn dit några dagar, så myspysigt så.
Jimmy hade köpt röda hjärtformade Khom loy lyktor som vi skulle skicka upp till himlen, en till Tisslans älskade man Bill som plötsligt gick bort strax innan jul och så en till Eskil, men vi lyckade bara få iväg Bills lykta i Värmland sen började det blåsa och regna så Eskils lykta skickade vi iväg igår natt strax innan 12 slaget, var nog meningen så.
Husletandet har vi ofrivilligt fått lägga på hyllan eftersom det i semestertider inte kommer ut några hus, vi får snällt vänta till efter semestern.
Igår var vi duktiga och gjorde saft på lite av de enorma mängder röda vinbär som vi har på tomter, vi plockade av en buske och det blev ca 10 liter bär vilket resulterade i sex flaskor supergod saft, får bli en ny saftsats imorgon.
Tillbaka till jobbet nästa vecka, jobba fyra veckor och sen semester två veckor till-

Tack för alla fina ord och tankar under dessa tunga dagar, ett extra tack till dig Anita för stöd, kramar och mys under dagen igår!

Puss och kram.




Delar av den lätt galna släkten skrubbar potatis på bryggan...


Min fina, fina prins.


Två prinsar i varierande storlek i sjön Rackens klara vatten.

Söckersöt Nolia i badartagen.

Tisslan tänker på livets gåtor.Vinbär är gott!

Länge sen!

Nu var det bra länge sen jag skrev här... kände mig riktigt ledsen och uppgiven efter obduktionen, sen vände det och jag har haft riktigt många bra dagar. Hugger ändå till i hela mig så fort jag ser en gravidmage eller en stolt mamma men pyttebebis, men jag kan hantera det under mina bra dagar.
Idag ska vi till kuratorn, har lite tätare samtal där nu när vi närmar oss Eskils beräknade förlossningsdatum, längtar tills det har passerat, känner mig orolig och nervös inför den dagen så på ett sätt vill jag att tiden ska stanna så jag slipper känna alla känslor den för med sig, men samtidigt vill jag att den bara ska passera och vara över så vi kan gå vidare.

I fredags förlovade vi oss!!! Helt fantastiskt underbart mysigt, tänk att jag är förlovad med världens finaste och mest underbara man! Vår plan om förlovning började smidas strax efter Eskil hade kommit, 5 juni var ju ett perfekt datum eftersom det då var precis ett år sen vi sågs för första gången.
Vi hade tänkt förlova oss med silverringar, men det gick inte för sig enligt min mamma, så hon åkte hem och letade igenom alla sina gömmor efter guld... Vi fick en "liten" påse med gamla smycken som hon inte använder och uppmaningen att nu ringer du din pappa och ber om hans gamla vigselring också, sagt och gjort, när vi kom till guldsmeden hade vi strax över 30g guld med oss. Femtusen fick vi ge för jobbet (hade vi inte haft guldet med oss hade de kostat 28 000!), och vi fick ju designa dom själva, är så galet nöjd, ringarna blev toppenfina!
Guldsmedens hemsida : http://www.gloryguld.se/index.swf
Så när Jimmy kom från jobbet åkte vi ut till Göksjön i Åker, platsen där vi hade vår första och enda dejt, det var riktigt kallt så vi tog på ringarna och sen åkte vi mot Eskilstuna där vi åt fantastisk middag på "Bistro bar" med Lenita och Henrik, Danne och Catrine samt Elin och Rikard, var supertrevligt, tack allihopa!!! Sen gick vi till Fristadstorget där min bror spelade med sitt band, riktigt bra spelning ( http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=188245961 ), en sväng till Strömsholmen sen bar det av mot Sandbankarna och svärmors sommarstuga där vi spenderade natten, allt som allt en fantastisk dag!!!
Tack och hej leverpastej.
Kram Anna.

Obduktionen

Igår var vi på återbesök på Mälarsjukhuset, pratade om Eskils obduktion, han var en alldeles frisk liten pojke, men man har hittat B-streptokocker (GBS bakterier) i hans små lungor och njurar, de kan vara dom bakterierna som startat vattenavgången men man kan inte vara säker eftersom man inte hittat GBS hos mig när man gjorde odlingar under graviditeten. Blödningarna och vattenavgången säger dom inte har någonting med varandra att göra, men det är jag helt säker på att de har, jag läser nu allt som har med ämnet att göra, allt för att detta inte ska hända oss igen!
Skulle inte klara av att gå igenom det här en gång till, då skulle jag gå under! Jag frågade hur vanligt det är att något sånt här händer två gånger, fick svaret att det är väldigt ovanligt men det är det ju att det händer en gång också, så då finns risken i mina ögon att det händer igen, så nu ska jag läsa på allt om ämnet, ska bli expert!
Vi har det tufft nu, både jag och Jimmy, saknaden av Eskil blir mer och mer verklig desto närmare vi kommer det datum han skulle ha fötts, 17 juli, saknaden blandas med besvikelse både över att det inte blev som vi ville och hade tänkt och att det ännu inte velat flytta in något nytt mirakel i min mage. Tiden står stilla i väntan på att få bli föräldrar till ett levande barn, att vara änglaförälder är inget att rekomendera!
Alla gravidmagar gör att det skär i bröstet, var ju jag som skulle gå med stor mage i sommar, nu hinner alla andra före, det är känslan iaf, känner att jag isolerar mig mer och mer, det tar så mycket energi att vara avundsjuk, att sakna, att längta att känna sorg. Jag hatar känslan av avundsjuka, det är inte jag, känner inte igen mig själv, tycker inte om mig själv när jag känner så, vet inte hur jag ska hantera det. Ibland vill bara skrika ut att jag är också mamma jag har också fött ett barn, men förnuftet tar över som tur är annars skulle jag väl bli inspärrad.
Har fått numret till Spädbarnsfonden av våran kurator, dom har samtalsgrupper, kanske skulle vara något att träffa andra föräldrar som också förlorat sina barn, måste bara samla energi att ringa...
Det får bli allt för idag.
Kram Anna.

Lillprinsen

Saknar vår lilla Eskil extra mycket idag, saknar så det gör ont! Vet inte varför det känns värre än vanligt idag men det gör det, saknar så det gör värker i hela mig. Känns så orättvist att vår lilla gosse inte fick leva, att han inte fick stanna hos oss.
Frågar mig hela tiden vad som gör att alla runt omkring oss får friska LEVANDE barn medan vi fick ett friskt barn men som vi aldrig ens fick känna värmen av eller höra andas, varför skulle han komma så tidigt, varför just vi? Tänker på hur det är möjligt att vi sist blev med barn trots p-piller och att det nu ska ta så jävla tid utan! Jag vet att tre månader inte är någon lång tid men det känns som en jävla EVIGHET! Jag vill vara gravid, helst i vecka 33 som jag skulle ha varit nu med Eskil, men jag skulle nöja mig med vilken vecka som helst, bara jag fick något nytt och satsa på, tänka på och drömma om, ett nytt mirakel, ett nytt datum att sikta mot, en ny krabat i tomrummet som Eskil lämnat efter sig. Min mage känns så tom, Eskil fattas.

"Eskil vår fina ängel
Vi minns dig varje minut
Saknar dig varje sekund
Älskar dig för evigt"

Är så tacksam att jag har Jimmy, storprinsen, mitt finaste!

Kram.

Drömhuset

Hej hej.
Idag har vi varit på husvisning, det visade sig vara vårat drömhus!!! Så otroligt fint, bara 100 meter till sjön, jag vill ha!!! Men vi var ju inte ensamma på visningen direkt så budgivningen kommer ju minst sagt bli intressant.
Har även haft finbesök av Tisslan med barn, det blev fika och lek i trädgården. Är ju så vackert ute, "nu har skomakaren semester" mellan hägg och syre´n :)
Kram.

Hemmadag med kameran i högsta hugg.

Hemma och tar det lugnt idag, ska jobba i natt och så regnar det ju bara ute, så lika bra att hålla sig hemma.
Sydde en ny väska går, titta va sommarfin den är :)

Köksfönstret är nu sockesött med rosa Pelagoner och ny lampa, känner mig riktigt nöjd, de rosa Pelagonerna passar så bra ihop med de nya stolsdynorna!
Fick en underbar födelsedagspresent från min älskade Jimmy lite i förskott igår, nämligen en ring till till mitt favorit halsband, den som det står "Eskil du fattas mig" gör nu den jag redan hade sällskap runt min hals, Tack min fina Jimmy :).

Kungsängslilja

Bara ett foto idag, på en vacker Kungsängslilja, tittar man nära så kan man se att den är rutig :)

Händelserik helg

En händelserik helg, vi har firat min 30-årsdag (två veckor för tidigt) ett mycket trevligt kalas blev det!!! Jag fick så mycket fina och bra presenter, mycket mer än jag någonsin trott, tack så otroligt mycket för besök och presenter!!!

Idag eller ja nu är det väl igår eftersom det nu slagit om till söndag, har jag och min älskling varit till Tunapark där jag haandlat så fina saker, två klänningar ett par byxor, en skjorta, ett linne och ett par skor, helt galet mycket med andra ord! Jimmy var fantastisk shoppinghjälp, han letade grejer, hämtade storlekar, bar påsar och var smakråd, helt fantastisk är han min älskling! Sen var vi på svärmors land där båten las i, det målades tak och meckades bil dessutom tog Jimmy och Henrik årets första dopp, brrr va kallt!

Mysdag

Idag har jag hunnit med massor, sytt färdigt stolsdynorna, sytt en liten kudde med fin spets, varit en sväng i på stan och handlat och så har jag och Smulan varit en sväng i skogen och plockat ljuvliga blå- och vitsippor. Efter promenaden var Smulan helt färdig som man kan se på bilden, även en bild på Tusse på sitt nya favorit ställe nämligen i Jimmys garderob :)

Hemma hos oss

Lite bilder från vårat nya hem, det kommer flera allt efter som :) Först vårat Eskil hörn, här brinner varje kväll ett ljus för vår lilla Eskil. Läste för ett tag sen "det finns ingen sorg som är så ensam som förlusten av ett ofött barn" tror att det verkligen stämmer, Eskil hann ju aldrig göra några avtryck i livet eller intryck på sin omgivning, ingen annan har något sätt att minnas honom men det har vi, han hann göra ett stort intryck hos oss och vi kommer alltid att älska och sakna vår lilla prins, hoppas så att han kan få bli storebror snart!
Sen den underbart fina kakelugnen som vi tyvärr inte kan elda i men det går bra med ljus.

Stolsdynepyssel

Stolsdynor är vad jag har fyllt min tid med idag. Har sytt dom i ett alldeles underbart gulligt tyg med rosor, dom blev så fina!

Loppis och kalas

I helgen var vi på riktig loppisrunda med Danne och Catrine. Vi provade otroligt fina glasögon och gjorde några fynd.
Vi hade även trevligt på 30-års kalas hos Anita.